Beyond Arctic

Tillbake fra Norge, Trysil. Det har varit en helskön vecka med många härliga hopp, vurpor, sköna åk och mys. Jag, Timtim, Dejn och Linus byggde hopp ute i "våran" skog där vi lekte runt och byggde lårmuskler när vi klättrade uppåt för att ha fart nog att ens komma upp på hoppet :)

Borde ha pluggat mer än jag har gjort under veckan men har hellre slappat. True story! Nu får jag skylla mig själv när jag sätter mig och levlar mitt i natten och tar mig an skiten imorgon. Det är skönt att skjuta upp saker när jag i princip har fullplanerade dagar (y) :)

Såg "Närkontakt" med bror & Johanna förut. Scary film men ändå bra, dock vet jag inte hurvida jag tror på ufo's och sånt. Som de sa, varför är det bara usa som ropar hej? Appropå flygande saker, sorgligt att höra vad som hänt för folket i Polen. Verkligen tragiskt, hoppas hela landet tar sig upp på fötterna så fort deras sorgevecka är över.

Vad hände med klassen? Någonstans i allt bröl om studenten tycks vi glömt bort vad det egentligen handlar om. Vårt avsked tillvarandra, ett avslut på våra tre år tillsammans på Sinclair och ett minne vi ska bära med oss när vi måste bli vuxna (även mot våran vilja). Sluta säg att saker är dyrt och att det är jobbigt att ta sig hit och dit för vi vet alla redan att det är sant, men det handlar om att blunda för alla världsliga ting och bara kunna känna sig bekväm i situationen att det är slut. Och jag vill inte att mitt sista minne av oss tillsammans ska bli att hälften av klassen saknades pga "vad-som-nu-är-orsaken". Vi hjälps åt och lämnar ingen i sticket, har inte vi lärt oss något under våra tre år? Hänsyn, omtanke och att ha kul även i de segaste dagarna. Nej, seriöst jag vill inte ha kul utan er helt enkelt..